#Blogg100, inlägg 6
Åsa Moberg skriver:
Missade ni Vetenskapens värld i SVT 12/5? Titta i så fall på SVT Play: ”Hur stora klyftor tål Sverige” av Jens Ergon var inget vanligt program, snarare en tät dokumentär med sorgliga fakta varvade med mänskliga exempel.
Så mycket kunskap om saker som jag inte visste, och kanske helst inte alls hade velat veta heller. Att det finns skillnader i förväntad livslängd beroende på var människor bor, hur stora inkomster de har och vilken utbildning de har, det vet vi. Men omfattningen av dessa skillnader: I Danderyd, en av Stockholms mest välbärgade förorter, lever människorna fyra, fem år längre än i Vårby vid tunnelbanelinjens södra ände. Högutbildade lever i genomsnitt fem år längre än lågutbildade, ibland skiljer det nio år i livslängd mellan de ”bästa” och de ”sämsta” områdena. Lägger man ihop både adress och utbildningsnivå växer gapet till 18 år! högutbildade i bra bostadsområden lever så mycket längre än lågutbildade i problemområden.
Vissa bilder gjorde riktigt ont att se, som de ödsliga korridorerna i Farsta gymnasium inför nedläggningen. Det har varit ett få gymnasier i Storstockholms södra delar. Jens Ergon gick där själv en gång, då hade skolan elever av många sorter: ”Sen växte strömmen från en omvittnat framgångsrik skola.” Andra skolor har startat och årskullarna i gymnasieåldern har minskat och ”de priviligierade grupperna väljer bort mindre priviligierade grupper”, som kulturgeografen Bo Malmberg sammanfattade situationen.
Och alla de ensamstående mödrarna som trots jobb i hemtjänsten går back varje månad och hämtar gratis matkasse? Hur hamnade vi här?
Turtagning 