Tänk om vi tjänar på att utgå från vårdtagarna?

Åsa Moberg skriver

Hur ska en människas upplevelse av sjukvård värderas? Inte alls, verkade länge vara svaret från vetenskapen. Nu tycks en omsvängning ske. I Skaraborg har ett mobilt närvårdsteam med geriatriker och två specialistsjuksköterskor minskat de äldres akutbesök, inläggningar och sjukhusdygn – med 80 till 90 procent.
Publicerad: 10 februari 2015 kl 05:15
Ekonomiskt blev det inte så lyckat med vårdens styckningsscheman för sjuka: hjärtat hit, hjärnan dit, höften till ett sjukhus och lungorna till ett annat.

De fabriks- och militärinspirerade system där budgetdisciplin är enda riktmärket håller på att falla samman. Personalen vantrivs och flyr till Norge eller till andra verksamheter. Kvinnor i vård- och omsorgsyrken står för en oproportionerligt stor andel av de ökande sjukskrivningarna. De institutioner som ska göra patienter friska har så dålig arbetsmiljö att personalen blir sjuk.

Allt fler talar om personcentrerad vård. Med det arbetssättet behövs knappast några andra metoder, sa alliansregeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm i en avskedsintervju i Vårdfokus. Hon sammanfattade: ”…vi har glömt vilka vi är till för. Det duger inte att lägga scheman för att passa personalen, nu måste vi vända på perspektivet och främst se de äldres behov.”

I Skaraborg har ett mobilt närvårdsteam med geriatriker och två specialistsjuksköterskor minskat de äldres akutbesök, inläggningar och sjukhusdygn – med 80 till 90 procent. Metoderna? Hembesök och mobilt palliativt team.

Liknande projekt pågår på flera ställen, men varför upphöjs inte detta snabbt till nationell modell? Evidens finns. Ett projekt i Ängelholm ger lika tydliga resultat. 88 procent av de äldre och multisjuka som får hjälp hemma kan stanna där.

Evidens är det som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, arbetar med. Den myndighetens nya generaldirektör Olivia Wigzell har en bakgrund som politiker (S) och därefter som regeringstjänsteman för alliansregeringen på socialdepartementets enhet för folkhälsa och sjukvård. Där råder ”den demokratiskt underbyggda politiska viljan”, säger hon i SBU:s tidskrift Medicinsk vetenskap & praxis. ”På SBU är det kunskap som ska styra.”

Men vems kunskap? Här tycks Olivia Wigzell öppna för ett efterlängtat omtänkande, en möjlighet att ”välja nya projekt utifrån patienternas eller allmänhetens frågor om kvalitet och jämlikhet.”

All vård fungerar bättre om den utgår från den människa som är föremål för insatsen. När den antroposofiska Vidarkliniken i januari debatterades i Aktuellt frågade reportern: ”Och om patienten själv känner att det fungerar?” svarade Dan Larhammar, en av skolmedicinens mest fyrkantiga försvarare: ”För den enskilde kan det vara lyckosamt. […] Placeboeffekten finns, och den finns även på läkare.”

En väninna som dog i cancer för nio år sedan tillhörde de lyckliga som under fyra års sjukdom två gånger hann få remiss till Vidarkliniken. Det var den enda sjukvårdsinrättning som lyckades inge henne hopp, ja till och med en känsla av välbefinnande. Om patientens upplevelse ska räknas kan sådant inte viftas bort. Om vårdtagarnas perspektiv kan upphöjas till vetenskap skulle det sannerligen innebära en revolution.

Publicerad i Dagens Samhälle 10/2 http://www.dagenssamhalle.se/kronika/taenk-om-vi-tjaenar-pa-att-utga-fran-vardtagarna-13608

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s