Varför kan inte vården fånga upp omgivningens goda råd?

Åsa Moberg skriver:

Är läkare konstigare än andra yrkesgrupper? Vi andra är i alla fall mer utsatta i kontakten med dem. Vi tar åt oss allt de säger och gör.
Åsa Beckman, biträdande kulturchef på Dagens Nyheter, skrev nyligen om bisarra läkare. Hon kräver inte att bli behandlad med särskild ömhet, ”bara lite allmänt hyfs”. Hon konstaterar: ”Fler läkare behöver förstå att det inte bara är vid allvarliga diagnoser som vi kommer med det enda som vi egentligen har: våra kroppar.”

Hur kan vi hävda dessa kroppars (för att inte tala om psykens) rättigheter i vårdsystem som blivit så slimmade att nästan ingen tid finns kvar för lite vardagligt ”stödprat”? Det funderade jag över när en närstående råkade ut för en cykelolycka med komplicerat benbrott i fotleden. Från olyckan cyklade han vidare till jobbet. Därifrån blev det dock taxi till akuten.
Operationen dröjde tre dagar. Sedan gips i sex veckor, som byttes efter halva tiden. När det togs bort fick han en kvarts samtal med sjukgymnast och ett papper med övningar, samt beskedet att det bara var att börja gå. Trots att det skar som knivar vid varje steg. Remiss till sjukgymnast behövdes inte.

Om jag hade lämnats ensam med mitt brutna ben när jag skulle lära mig gå efter en svår bilolycka våren 2000 tvivlar jag på att jag hade återfått rörligheten. Den gången blev jag återinlagd på ortopeden i Mora och fick två dagars vägledning i att gradvis börja stödja på foten igen. Dessutom fick jag remiss till Patrik, en fantastisk sjukgymnast i Lima.

Ett enda ben är definitivt för lite att stödja sig på för en singel. Hur ska den som inte kan stå utan kryckor göra för att få något att äta? Anhöriga rycker in. Vården utgår från att de finns.
Jag kunde inte låta bli att ringa och fråga om återbesök. Nej, sådant skulle inte behövas. ”Det går att få extra återbesök om det gör väldigt ont”, förklarade en vänlig sjuksköterska. Vilken tur! När patienten hämtat sig tillräckligt från den överväldigande tröttheten för att orka begära det blev det omedelbar remiss till sjukgymnast och nya besked: Den här foten får man inte stödja på alls.

 

Hur gör man för att uppmärksamma sjukvården på något som ser ut som ett misstag, utan att uppfattas som en obehörig som lägger sig i? En människa har bara två fötter och det finns bara en chans att lära sig gå rätt från början. Att rätta fel i efterhand är svårare.

I Dagens Medicin 3/12 uppmärksammas det dilemma som sjukvårdspersonal hamnar i när anhöriga blir patienter. Det blir spänt när anhöriga kan mer än avdelningens personal. I reportaget säger Elin Eriksson, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, att ”om anhöriga vill vara väldigt delaktiga i vården så bör man försöka låta dem vara det, oavsett bakgrund, om patienten själv vill det”.
Alla vi som någon gång brutit ett ben eller en fot kom med goda råd till den olycksdrabbade cyklisten. Vårdutbildade eller inte var vi överens: ”Du måste till sjukgymnast.”
Varför har sjukvården ingen kanal för att fånga upp omgivningens engagemang.

Publicerad i Dagens samhälle 19 dec 2014

Annonser

2 thoughts on “Varför kan inte vården fånga upp omgivningens goda råd?

  1. Något som läkare också borde lära sig är att prata med patienten i första hand och sedan med anhöriga om patienten är i ett sådant tillstånd att det är möjligt. En av överläkarna när jag satt med LPT ringde min sambo och tyckte att han skulle rapportera till personalen hur jag mådde. Lite enklare hade det kanske varit att prata med mig

    • Verkligen! Men i situationer där det är tydligt att patienten inte kommer att klara sig hemma på egen hand borde anhöriga också tas med i samtalet. Det kan gälla både psykisk och fysisk hälsa. I båda fallen gäller också att anhöriga ibland kan se saker som både vården och patienten missar, till exempel läkemedelsbiverkningar.
      Åsa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s