Skåneveckan och NSPH Skånes konferens om psykofarmaka

Mikaela skriver:

Vi är mitt uppe i Skåneveckan för psykisk hälsa (läs mer här) och massor av saker händer i Skåne som på olika sätt belyser frågor om psykisk hälsa och ohälsa.

NSPH Skåne är ett nätverk av patient, brukar och anhörigföreningar som arbetar med frågor som rör psykiatrin. (Läs mer om NSPH Skåne här)I tisdags anordnade några av oss från NSPH SKåne en konferens om psykofarmaka (läs mer här). Det blev en bra dag med många intressanta föreläsare och diskussioner. Bland annat föreläste Richard Bernce om att vara agent i sitt eget liv och sin vård. Herman Holm höll ett spännande föredrag om läkemedels fallgropar och möjligheter och en bra medicinhistorisk bild av utvecklingen, SBU talade om deras utredningsförfarande och en representant från RFHL pratade om läkemedelsberoendet som ingen tar ansvar för. Vi hade också två paneldebatter – en med alla föreläsare representerade och en i form av ett samtal mellan mig, Lina Ydrefelt och Jonas Nilsson- informatör respektive ST-läkare som båda är sjukskrivna sedan många år och medicinerar med psykofarmaka. De var modiga som ställde upp med sina egna berättelser. Båda led för närvarande av biverkningar som de var öppna om, men även de goda effekterna av att medicinera. Det känns bra att ge ett nu-perspektiv. En beskrivning av något som pågår just nu, för just dessa personer, inte bara några andra någon annan stans. Verksamhetschefen för det nya Psykiatripalatset (förlåt, psykiatrihuset menar jag)presenterade husets nya möjligheter och fördelar gentemot det gamla.

Alla vi som suttit i arbetsgruppen, planerat och genomfört konferensen var överens om att vi vill fortsätta jobba med temat. Ca 90 gäster, all teknik fungerade, inga gäster bröt ihop och det började inte brinna.
Det finns oändligt mycket att säga. Det kommer bli ännu mer. Mängden personer som äter psykofarmaka ökar, det forskas mer om biverkningar, det kommer fler och bättre läkemedel och fler och värre biverkningar.
Debatten rasar och är ibland ganska enkelspårig. De som hetsar mest är inte sällan de som själva inte befinner sig i den situationen att de behöver medicin.
Det är en stor sorg och stor rädsla och ibland en stor skam att äta så mycket mediciner som jag gör. Men jag fungerar. Jag är tacksam för det. Om mediciner är en del i det hela så är jag tacksam att de finns och att jag har tillgång till dem.

I morse pratade jag om det i radio P4 Malmöhus morgonprogram. Svårt hitta orden i direktsändning, men jag är så jävla trött på den svartvita bilden av psykofarmaka. Vem har rätt att döma andras personliga val – att äta mediciner eller att avstå? Bra att kunna ta del av forskning och kunskap, studera, ställa frågor, resonera: men valet gör man själv, och orsakerna till det valet kan man inte sätta sig till doms över.
(För att lyssna, klicka här och spola fram till 1.47 i programmet)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s